Idag blev det ett extrapass på jobbet för F och en hemmadag med de bästa för mig.
Vi passade på att shoppa nya vinterpjucks till Albin... Storlek 30!! Helt galet vilka stora fötter han har och han har inte ens fyllt fyra år!
Sen har vi gungat fram och tillbaka i lekparken, men oxå snurrat runt runt.
Albin byggde ett sandslott till mig som jag kunde bo i när jag blev en prinsessa. Gullunge!
Vi avrundade eftermiddagen med ett bvc-besök för stora damen (som för övrigt nu väger hela 5,5 kg), och sedan firade vi löningen med att slänga bort 400 kr på Kina restaurang. Tjoflöjt!
Nu sitter jag alldeles allena och har tryckt på tok för mycket karra för mitt eget bästa.
Men är det helg så är det helg. Banne mig.
Att trycka godis är det lilla helg-nöjet man har nuförtiden så det är väl lika bra att ta vara på det. Eller?
Äsch, kanske lika bra att lägga sig och krama kudden.
I fredags hängde vi hos Jessica och Maia. Moffade sockerkaka och hinkade kaffe.
I lördags vankades det 5-års kalas för Albins kusin Otto, såå trevligt så trevligt och igår fick vi oväntat middagssällskap av bror med familj. Toppenhelg!
Men ändå är det något som stör mig så gröndjävulskt... Alla dessa tankar.
Det känns som att det händer så mycket runtomkring nu så att hjärnan går på högvarv.
Nu två nätter i rad har jag vaknat för att amma och under tiden jag ammar börjar jag tänka på en massa saker som gör mig både förbannad, less och arg. Är det lätt att somna om då kanske? Nej.
Jag förstår ibland inte hur folk tänker.
Att man kan vara så insöad och leva i sin egen bubbla och inte alls tänka på andra människor.
Det finns dem som jag vill ge en spark i arslet och fråga hur fan dem tänkte.
Äsch... Jag lämnar det så.
Är det någon som är duktig på att älta så är det jag. Blir jag less på mig själv? Absolut.
