Albin slocknde som en klubbad säl igår. Men vad gör det när han får ett dussintal hostattacker efter midnatt... Till slut vaknar han och ropar efter mig och när jag kommer in till honom säger han bara ajajaj. 
Han får en ipren och en slurk mollipect och lite välling. Men efter mollipecten blir han pigg. (Visste ni att det var efedrin i mollipect?)
Jag tar honom in till mig (eftersom att F jobbade natt) och hoppas på att han ska somna lättare.
Trodde jag.
"Mamma. Mamma. Maammaaa. MAAMMA! Tittaaa, tittaaa"
Han visar mig sin snutte, sin napp, sin teletubbie och sina fötter. Tre gånger om.
Och jag som försöker låtsassova börjar skratta för att han är så jäkla söt! Han får då vatten på sin kvarn och fortsätter visa mig alla saker. Sötnosen. Men efter ca en och en halvtimma somnar han om och vi får äntligen sova. :)