Imorse vaknade vi halv tio! Galet. Men det beror nog på att en liten febrig Albin stökade på till efter kl 02 inatt. Så det var både skönt och välbehövligt med de extra timmarna imorse.
Idag har vi bara varit inne förutom en kort sväng på eftermiddagen. Albin stod och pekade ner mot trappen så han var nog sugen på lite frisk luft.
När vi var ute passade både jag och Fredrik på att testa våra inlines. Det var alldeles för länge sedan och jag trodde jag hade glömt bort hur man gjorde. Men det gick bättre än förväntat! Nu börjar jag nästan ångra att jag lagt ut dom på blocket. Men jag får väl hoppas på att ingen ringer på dom! :)
Trötta killen
Jag pratade med rekryteringsenheten igår. Jag fick veta att jag nu kommer att gå back på mina las-dagar eftersom att jag tidigare har haft fast tjänst och att jag nu bara jobbar strödagar. JÄVLIGT kul. Det betyder att jag för två-tre månader sedan har företrädelserätt till långtidsvikariat och att inte en endaste människa nämnt det för mig. Det gör mig riktigt jäkla sur!
Nu går jag alltså minus på dagar och får mindre och mindre chans till ett vikariat. BAJS.
Den mesta tiden spenderades på Birsta och vilka fynd jag hittat! 37 slantar för ett par jeans till Albin. Cubus is the shit!
Kvällen innan blev alldeles för sen då jag och Fredrik hade live-action utanför köksfönstret. Grannen hade fest igen och det slutade med att vaktbolaget kom, två polisbilar och en pikébuss och sist men inte minst. En ambulans. Det hade tydligen varit nå knivhot/bråk där. Trevligt.
Idag har jag jobbat. Fick göra heimlichmanövern (stavning?) för första gången och även se en kramp för första gången. Det var mindre trevligt. Men man lär sig alltid något nytt.
Hihi... Fredrik ligger bredvid mig i soffan och halvsnarkar. :) Sötnosen.
Ja, dagarna som gått har varit rätt så innehållsrika. På bajs. Trevlig info va? Den senaste veckan har vi varit ute i lekparken varje förmiddag och jag misstänker att Albin fått i sig nå skit. Han har varit ordentligt lös i magen så både dagar och nätter har vi fått byta brunblöja. Nu börjar det ä n t l i g e n vända tillbaka!
På dessa blöjbyteridagar har jag hunnit bli förkyld så jag har fått sjukskriva mig på jobbpass och dessutom tackat nej till flera pass. Skittråkigt!! Men på onsdag är det dags igen.
Ögonen hänger och huvudet är tungt. Tröttheten. Undra hur mycket grus som ryms under ögonlocken?
Idag är det i varje fall wunderbart väder. En utomhusdag kallar. Innan det är dags för kvällspasset på hemtjänsten. Hejja.
Just nu sitter jag och tittar när min lilla (stora) son undersöker gardinfransarna. Koncentrationen är på högsta nivå och ansiktsminerna allvarliga. :) Min Ögonsten.
Nu ska jag hälla i mig några fler koppar kaffe innan det är dags att möta upp grannarna ute.
Och första heldagen jag och F har tillsammans på l ä n g e känns det som.
I förmiddags for vi till mami och Tommy som varit i långtbortistan (Skåne). Albin passade på att sova i vagnen på deras baksida, så jag och F tog oss en tur på Strömpilen och strosade runt. Mycket trevligt!
Imorgon är det dock dags för jobb igen. För mig. Och under veckan som kommer ska jag jobba hela fem pass. Kommer att bli superbra.
Oh, igår var Jessica så snäll och drog ut mig på äventyr! Vi åkte på busplaneten med våra små energiknippen till barn. Det var MYCKET folk på relativt liten yta. När barnen tog deras eftermiddagsvila passade vi på att gå i affärer och prata strunt. TACK Jessica, det var en välbehövlig utflykt!
Igår morse kl 06 sprang jag upp förvirrat ur sängen, febrilt letande efter min mobil som ringde. Det var Lövstigen som undrade om jag kunde komma och jobba och dem säger man inte nej till. :) I lööv that plejs!
Det känns som att det varit fullt upp här hemma. Det har jobbats på både gruppboende och hemtjänst, vi har varit på leos lekland och härjat en förmiddag, vi har varit på öppna förskola, varit barnvakt och så fortsätter det.... Men jag gillar det. Skönt att ha saker att göra!
Nu ska jag krypa ner under mitt täcke i soffan och hoppas på att John Blund snart kommer och tar mig.
Jag har nämt det förut och gör det igen. Tiden går så jäkla fort!! För över ett år sedan var Albin nyfödd och vi trilskades med gulsot, RS-virus och en vecka på NUS. Nu är det mer av: "Ska vi ta galonbyxor eller inte när han ska ut och gå?" Eller "Oh no, vi måste klippa han igen och hur ska det gå?"
Små problem man har här på Björnvägen.
Jag sitter och tittar på min finaste och bara gapar över hur fort tiden går och hur mycket som han lärt sig på ett år. DET min vänner är galet.
Nu behöver vi inte mata Albin längre. Vi sitter mest och tittar på honom i sin nya frisyr (som gör att han ser mycket äldre ut!) när han tar sin lilla sked och fyller den med mat som stoppas i munnen. När han blir törstig dricker han själv ur en färgglad plastmugg. Han säger själv till på sitt sätt när han är mätt, hungrig, törstig eller trött.
Jag har nog äntligen börjat förstå att min son börjar bli stor, även fast han fortfarande är liten.
Och nog är den lång alltid. Fredrik jobbar, Albin sover och här sitter jag. U T T R Å K A D.
Häromdagen fick vi ett brev från kommunen som meddelade oss att vi inte fått någon dagisplats till hösten. Jag ringde och pratade med placeringsassistenten och fick då veta att vi har plats 25 till Förskolan Älgen och plats 7 till Varglyan.
PANIK!
Placeringsass. tyckte inte att jag skulle gå händelserna i förväg utan avvakta eftersom det finns de som tackar nej till deras plats. Får vi inte en plats vet jag inte alls vad vi tar oss till. Kräva ersättning från kommunen ska jag i varje fall göra eftersom vi har önskat dagisplats från 1a mars. Och att de inte ens kan erbjuda en plats från hösten tycker jag är illa.
Nåväl.
Idag gav jag mig på ett försök att klippa Albin. Igen. Heh... Denna gången tänkte jag att det säkerligen skulle funka bättre i badkaret än i matstolen. Nog gick det bättre på så sätt att han satt stilla och jag fick klippa det jag ville. Men jag kan inte påstå att resultatet blev bättre direkt. Stackars pojk! Imorgon ska grannen komma över och se om hon kan rädda min sons frisyr. Håll tummarna!
Min son har lärt sig att krypa. Det tog bara ca 15 månader innan han fick kläm på det. Eller ja... Han har nog fortfarande lite svårt med att koordinera armar och ben. ;)
